Här blir jag lite personlig. Det är dock inte helt off topic tycker jag.
--- Frederik Van De Walle favdw@yahoo.com skrev:
Jag håller med dig men är ändå inte lika pessimistiskt.
Det är bra. Optimism behövs, och jag kan uppamma sådant vid behov. Just nu har jag inga direkta lojaliteter att ta hänsyn till men det kan ju komma. I rättvisans namn har det ändå hänt mycket. Om många gör något bra så blir det inte lika illa, så att säga. Att medvetenheten kring ekologisk mat och källsortering är så stor att det blivit naturlig vardag hos många är något jag knappast vågat drömma om för några år sedan. Det är fantastiskt, faktiskt. Att cykling så sakterliga börjar bli något som anses som ett realistiskt transportsätt som kan förbättra livsmiljön i städerna och hälsan är något vi diskuterat tidigare på listan och det skulle inte förvåna mig om vi får en liknande synvända inom det området med efterföljande bättre information om och faciliteter för cykling och större respekt mellan olika transportslag istället för det inte sällan lite överlägsna eller överseende flinet från bilisterna och de som bestämmer.
Jag håller med om att det inte behövs EN frälsning. Att söka EN saliggörande lösning på problemen ger ett sårbart samhälle. Det är en mix vi behöver för att få det att fungera och där är HPV en viktig och inte minst rolig del, särskilt den del som visar upp idag lite udda och speciella konstruktioner och lösningar som väcker intresse, nyfikenhet och tankar, och som kan göra cyklngen mer lustfylld.
Dagens Gud är Mammon, tillväxt, pengar, ekonomi. Den kan verkligen skapa förändring.
Ja, jag ångrar att jag inte läste juridik eller ekonomi med några poäng ekologi som inslag istället för tvärtom. Det är märkligt hur ekoekonomer kan bli såna experter på ekologi, medan tvärtom verkar omöjligt.
Utvecklingen i Asien är fascinerande. Det ställer allt på sin spets så att säga. Där sker en enorm omdaning med stora offer för miljön, men samtidigt så verkar bl a svenska företag med miljöteknik ha en marknad där.
Jag har arbetat på miljökontor, och det är förvånande hur lite miljömedvetna många ändå är i en sån miljö - man är främst byråkrater som ska se till att lagens bokstav ska följas, och i övrigt är man som folk är mest. Thailandresor kunde stå högt i kurs och skarven sågs som en pest, och jag satt där med förvånat lyftade ögonbryn och undrade om jag hörde rätt. Men det kanske är så det ska vara. Min sambo hittade nån sida på nätet där man kunde räkna ut sitt ekologiska fotavtryck, och jag har för mig att en flygresa per 13 år var okej, hur man nu kan beräkna sånt. Det blir inte många resor under en livstid...
Själv har jag aldrig varit i Thailand, och kommer aldrig att resa dit. Däremot är jag intresserad av Japan, och någon mer resa till det förödda men sköna medelhavet blir det nog. Jag har bara varit där en gång, på Sardinien, och börjar man tänka ekologi så förfasas man, men det gör man också i Sverige - vi är inte så oskyldiga och naturintresserade som vi vill påstå, vi välter runt naturen i de mest avlägsna trakter och monotona granåkrar breder ut sig.
Det är som i Norrland, där man främst ser naturen som ett gigantiskt skafferi, men sen hur godsakerna hamnat där och hur de trivs är man inte lika intresserade av. Nä, då är man helt plötsligt extremist om man är det. Det går lika bra med put-and-fake-fiske som nåt annat, och öppna landskap kunde lika gärna vara golfbanor. Där det i min barndom en gång gick skidspår i snön kors och tvärs fräser det idag omkring snöskotrar - att någon som jag klampade runt på skidor i skogsbrynet utomspårs sågs nästan som ett exotiskt inslag för nåt år sen. Till slut flydde jag Norrland.
Visionen är exploateringar som öar i naturen. Idag är det tvärtom, och "ö-effekten" har man konstaterat effekten av i reservaten i USA. Reservat omgivna av exploaterad mark leder till utarmning inom reservaten och ju mindre de är, desto färre arter överlever där. Så tanken på att vi kan spara i reservat är fel. Rikedomen i naturen ska finnas i vardagsnaturen omkring oss. Och kanske vi inte ska hålla på att spara. Naturen förändras ju hela tiden, är dynamisk, men att ta det som intäkt för att inte bevara rikedomen i den är torftigt tycker jag.
Hur som helst, det kan inte vara fel att främja cykelkultur! Det är i alla fall miljövänligare i längden att cykla än att gå,
Helt riktigt. Jag vill puffa för cykling och ser gärna att det blir lättare för cyklister. Det är förödande med alla mitträckenvägar som växer upp nu som barriärer i landskapet för cyklister. Lite större vägar fungerar jättebra med velomobil annars.
Jag är glad över att ha funnit att min velomobil nått ända in i mitt hjärta. Det är inte helt självklart eftersom det är ett väldigt speciellt fordon med ovanliga egenskaper. Jag använder den på byn såväl som på landsvägarna, till nytta såväl som till nöje, på löjligt korta till längre avstånd. Hade den bara varit lite längre, med det extra utrymmet mellan säte och bakhjul, så hade jag kunnat stuva ner ett par ungar i den eller ett megalass från affären.
/Bruno