En kort hälsning inför helgen från Projekt Runeberg,
Vårt arbete fortgår i maklig takt. Efter att jag skrev det nya
välkomstbrevet har några nya medlemmar trillat in på listan.
Välkomna!
Några av nyheterna syns på sidan http://runeberg.org/rc.pike
Den sidan behöver vi utveckla mer, och ge en mer central plats på vår
webbplats. Utöver vad som syns på den sidan, har vi uppdaterat några
författarpresentationer, och jag vet inte just nu varför inte de dyker
upp i samma sida.
Den här postlistan har i skrivande stund enbart instruktioner på
engelska, vilket jag tycker är en brist. Samtidigt kan de inte enbart
vara på svenska, för jag hoppas listan kan vända sig även till andra.
Hos Lysator (föreningen där Projekt Runeberg bor) finns även ett antal
andra postlistor, som man också kan gå med på. Ni hittar dem på
http://lists.lysator.liu.se/
Bland annat finns där en lista som heter "bokbinderi", för dem som har
denna syssla som hobby. Programvaran som sköter listorna heter
Mailman och om man går till www.google.com och söker på sitt
favoritämne och lägger till ordet mailman i sökrutan, så kan man hitta
intressanta postlistor på annat håll. Lycka till!
Lars Aronsson.
--
PROJEKT RUNEBERG - Nordisk litteratur & konst på Internet sedan 1992
mailto:runeberg@lysator.liu.se http://www.lysator.liu.se/runeberg/
Projekt Runeberg,
Jag har uppdaterat det välkomstbrev som jag skickar till dem som hör
av sig till Projekt Runebergs redaktion. Så här lyder den nya
texten. Jag vill gärna ha kommentarer. Brevet finns även på vår wiki
på sidan http://runeberg.org/wiki/Frivilliga_medarbetare
Projekt Runeberg är ett öppet och ideellt initiativ för att publicera
nordisk litteratur på Internet. Projektet startade i december 1992.
Vi har en liten redaktion vid Linköpings universitet och hundratals
frivilliga medhjälpare över hela Internet.
== Vill du hjälpa oss? ==
Du är välkommen att delta. Du förbinder dig inte till någonting och
det kostar dig ingenting, men du tjänar heller inga pengar, utan
deltar ideellt som alla andra. Tillsammans bygger vi Internets
största centrum för nordisk litteratur!
Tidvis har vår lilla redaktion haft problem att hinna med att hjälpa
alla medarbetare, med långa fördröjningar som följd. För att avlasta
redaktionen, försöker nu införa mer av "självbetjäning" och göra det
möjligt för medarbetarna att hjälpa varandra. Som medarbetare måste
du vara självgående och kunna samarbeta med andra frivilliga.
== E-postlistan ==
Våra medarbetares viktigaste hjälpmedel är e-postlistan, ett forum för
frågor, diskussioner och nyheter om allt som rör projektet. Listan är
flerspråkig, precis som hela vårt projekt. De flesta inläggen är på
svenska eller engelska. Information om listan finns på
http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/runeberghttp://runeberg.org/wiki/Listan
Den första av dessa adresser går direkt till "Mailman", som är
programvaran som driver listan. Det är där man anmäler och avanmäler
sig. Där finns också arkivet över äldre inlägg. Den andra adressen
går till en wiki-sida om listan.
== Wiki ==
Wiki är en teknik för webbsidor som vem som helst kan redigera. Det
låter lite farligt, men fungerar faktiskt väldigt bra. Projekt
Runeberg driver på prov en wiki på http://runeberg.org/wiki
Det fungerar alltså som ett gemensamt anteckningsblock för allt som
rör projektet. Här kan man skriva in saker, som direkt blir läsbara
för övriga medarbetare, utan att invänta redaktionens långsamhet. På
wikin finns en "Senast nytt"-sida som visar vilka sidor som har
uppdaterats nyligen. Wiki är lätt och roligt. Man behöver inte
kunna en massa koder eller konstigheter.
En populär wiki-sida är Önskelistan, som tar upp förslag till nya
funktioner och nytt innehåll i Projekt Runeberg.
== Nordic Authors ==
Nordic Authors är Projekt Runebergs egen samling av presentationer av
nordiska författare. Innan vi påbörjar inscanningen av en ny bok,
skriver vi en presentation av författaren. Den ska rymmas på en sida
och innehåller en levnadsbeskrivning, en förteckning över författarens
verk och hänvisningar till andra webbplatser eller källor om personen.
August Strindberg, http://runeberg.org/authors/strindbg.html
Edith Södergran, http://runeberg.org/authors/sodrgran.html
Kerstin Ekman, http://runeberg.org/authors/ekmanker.html
Sökning, http://runeberg.org/SearchPage.pike
Vi skriver även presentationer av nu levande författare, trots att vi
inte har tänkt scanna in deras böcker. Författarpresentationerna kan
bara uppdateras av redaktionen, så man måste alltså skicka in dem med
e-post. Men varje författarpresentation innehåller nu också en länk
till motsvarande wiki-sida, där alla direkt kan komplettera.
== Upphovsrätt ==
Upphovsrätten (copyright) är en lag som ger författaren ensamrätt att
publicera sina verk under hela livstiden och därefter i 70 år. Om vi
skulle börja scanna Kerstin Ekmans böcker, måste vi alltså ha hennes
tillstånd, och för att få scanna Pär Lagerkvists böcker måste vi ha
tillstånd av hans arvingar.
Men när författaren har varit död i mer än 70 år, tar upphovsrätten
slut och då är det fritt fram för oss. Det gäller till exempel Edith
Södergran (död 1923) och Hjalmar Bergman (död 1931). Dessa
författares verk är alltså "kulturellt allmängods". Därför måste vi
veta vilket år varje författare dog.
== Val av förlaga för inscanning ==
När vi ska scanna en bok och har kollat upphovsrätten, måste vi välja
en lämplig förlaga. För de flesta duger väl vilken upplaga som helst,
men om en forskare vill hänvisa till en bok, ska det helst vara första
upplagan eller en samlingsutgåva, och inte någon billig pocket.
Eftersom det är rätt mycket jobb att digitalisera en bok, så lönar det
sig att välja den bästa förlagan. Skälen för valet dokumenteras i
författarpresentationen. Eller på wikin.
== Digitala faksimilutgåvor ==
Ibland hör läsare av sig med frågor om vi har skrivit av rätt. Ska
det verkligen stå "en kuvert" i sången om Sandels i Fänrik Ståls säger
(http://runeberg.org/fstal/1k.html)? Borde det inte vara "ett"? För
att redaktionen ska slippa springa till biblioteket och kolla boken,
har vi kommit på att vi måste scanna faksimilbilder av varje textsida.
Bilderna läggs upp på webben, så att läsaren själv kan kolla vad det
egentligen stod i den tryckta boken.
Vi kan inte veta om "en kuvert" var ett tryckfel eller med avsikt.
Vårt rättesnöre är att exakt återge det som stod i den tryckta boken.
Våra äldsta elektroniska utgåvor (före 1998) har inga faksimilbilder,
och det ångrar vi idag.
För bästa resultat scannar vi i svartvitt med upplösningen 600 dpi och
sparar i formatet TIFF G4. Varje boksida blir 20 - 200 kilobyte.
Detta fungerar för svartvita böcker. Färgbilder scannas separat.
I tillägg till faksimilbilden körs också ett OCR-program (optical
character recognition) som skapar en rediterbar textfil av boksidan.
Textfilen kan innehålla läsfel och måste korrekturläsas. Eftersom
faksimilbilden finns på webben, kan boken korrekturläsas av en annan
medarbetare på andra sidan jorden.
Förutom inscanning och OCR, måste vi även upprätta ett index eller en
innehållsförteckning över kapitlen eller artiklarna i boken. För en
roman går det på två minuter, men för Nordisk familjebok tar det lite
längre tid. Läs gärna mer om det senare på
http://runeberg.org/wiki/Indexering_av_uggleupplagan
== Korrekturläsning på webben ==
Korrekturläsning direkt på webben är en nyhet under 2002, ytterligare
ett steg mot självbetjäning hos Projekt Runeberg. Vi lägger helt
enkelt upp faksimilbilden och textfilen tillsammans på webben innan
texten är korrekturläst. Under faksimilbilden finns en länk som
uppmanar läsaren att rätta eventuella fel. Direkt i ett webbformulär
kan man sedan redigera och spara texten. Idén påminner faktiskt om
wiki. Det finns även en "recent changes"-sida där man kan hålla ett
öga på vad andra medarbetare har för sig.
Systemet för korrekturläsning på webben är en prototyp och behöver
utvecklas vidare. Vi hoppas få möjlighet till detta under 2003.
Välkommen som medarbetare hos Projekt Runeberg!
Lars Aronsson,
projektledare.
--
PROJEKT RUNEBERG - Nordisk litteratur & konst på Internet sedan 1992
mailto:runeberg@lysator.liu.se http://www.lysator.liu.se/runeberg/
