Runeberg

runeberg@lists.lysator.liu.se

2 participants
304 discussions

Start a nNew thread

Please remove me from the list
by Anders Fastborg 02 Mar '08

02 Mar '08

Anders Fastborg E-82A, Third floor, Greater Kailash Part 1 New Delhi 110048 INDIA Phone: +91-98 99 00 3889

1 0

Please remove me from this list.
by Jónína Guðmundsdóttir 02 Mar '08

02 Mar '08

Jónína Guðmundsdóttir

1 0

Nytt stycke
by Ingemar Olson 02 Mar '08

02 Mar '08

Okej, om vi inte kan korrläsa så har jag även ett annat som vi kan tänka på! Ett vanligt korrläsningfel som jag har märkt är att när en sida börjar med ett nytt stycke så blir det ofta korrläst, och även antecknat "all ok", UTAN den obligatoriska blankraden framför det nya stycket. Det ser väl visst ok ut med Preview-knappen, men när verket blir helt färdigt och sidorna sammanslagna så blir det INTE okej. Då försvinner alla tomma rader på slutet av den föregående sidan, och om det inte finns en blankrad på början av nästa sidan så blir det helt enkelt inte ett nytt stycke. Och det är ju fel. Alltså skall man ALLTID ha en blankrad framför ett nytt stycke, oavsett var stycket börjar, på toppen eller mitt i sidan. Ingemar _________________________________________________________________

2 2

Hackad: Forumlänken blir porno
by Ingemar Olson 29 Feb '08

29 Feb '08

Om jag använder min vanliga länk direkt till /runeberg.org/forum/ eller klickar på en länk till forumet (t.ex. på RC sidan) så kommer jag till en pornofilm istället. Så nu kan jag inte logga in, men jag är väl inte den enda??? Ingemar _________________________________________________________________

2 1

Re: Runeberg Digest, Vol 31, Issue 1
by Gösta Gemne 15 Feb '08

15 Feb '08

>Please confirm that you have note the change of >my email adress to ggemne(a)tele2.no and that you >will continue sending me email as before. Thank >you. Gösta Gemne >Send Runeberg mailing list submissions to > runeberg(a)lists.lysator.liu.se > >To subscribe or unsubscribe via the World Wide Web, visit > http://lists.lysator.liu.se/mailman/listinfo/runeberg >or, via email, send a message with subject or body 'help' to > runeberg-request(a)lists.lysator.liu.se > >You can reach the person managing the list at > runeberg-owner(a)lists.lysator.liu.se > >When replying, please edit your Subject line so it is more specific >than "Re: Contents of Runeberg digest..." > > >Today's Topics: > > 1. New email address (G?sta Gemne) > 2. Re: New email address (Markus Gothe) > 3. Re: New email address (Hans Persson) > 4. Re: New email address (Markus Gothe) > > >---------------------------------------------------------------------- > >Message: 1 >Date: Thu, 14 Feb 2008 17:16:40 +0100 >From: G?sta Gemne <ggemne(a)c2i.net> >Subject: [Runeberg] New email address >To: runeberg(a)lists.lysator.liu.se >Message-ID: <a0624080ac3da197a1471(a)[10.0.1.200]> >Content-Type: text/plain; charset="iso-8859-1" > >As from Febr. 16, I have a new email address: > > ggemne(a)tele2.no > > >Kind regards, > >Gsta Gemne >Bygd¯y AllÈ 25 A >NO-0265 Oslo >Tel. 00947-22563996 >

1 0

New email address
by Gösta Gemne 14 Feb '08

14 Feb '08

As from Febr. 16, I have a new email address: ggemne(a)tele2.no Kind regards, Gösta Gemne Bygdøy Allé 25 A NO-0265 Oslo Tel. 00947-22563996

3 3

Mirabell - en ny server
by Lars Aronsson 30 Jan '08

30 Jan '08

Projekt Runeberg, [English summary below] Ni minns kanske att vi för fyra år sedan köpte en egen server till Projekt Runeberg, som vi kallade för Fatabur. Det var den som gjorde det möjligt för oss att byta från Lysators webbadress till vår nuvarande runeberg.org. Med den förväntade livslängden på datorer har det blivit dags för Fatabur att gå i pension, även om den ännu inte uppvisat några allvarliga ålderstecken. Därför började jag i december att begära in offerter på en ersättare och den har nu levererats. En enhällig jury har beslutat att den nya servern ska heta Mirabell, efter en saga av Astrid Lindgren. Mirabell har fyra gånger mer disk (1700 gigabyte) och fyra gånger mer minne (4 gigabyte) än Fatabur, men bara dubbelt så kraftfull processor (dual core 2,6 GHz). Vi har inga foton än, men lite teknisk information finns på http://runeberg.org/wiki/H%e5rdvara och prestandadiagram finns på http://runeberg.org/admin/munin/ Exakt hur eller när driften flyttas över till Mirabell är ännu inte bestämt. == English summary == Four years ago, Project Runeberg bought its own server, named Fatabur, and moved out from Lysator's webserver to its own domain runeberg.org. Even though it's not broken yet, we cannot expect the hardware to live much longer, so a new server was delivered this week. Its name is Mirabell, from a story by Astrid Lindgren. We use the Swedish spelling of the name, but the English translation by Elisabeth Kallick Dyssegaard is titled Mirabelle (2003) with a trailing -e, http://www.amazon.com/dp/9129658217 Mirabell has 1700 GB of disk, 4 GB of RAM and a dual core CPU running at 2.6 GHz. It runs Ubuntu Linux 7.10. We have no photos yet, but you can watch its performance graphs, updated every five minutes, at http://runeberg.org/admin/munin/ You can view graphs for Fatabur and Mirabell side by side at http://runeberg.org/admin/munin/runeberg/comparison-day.html We have not yet decided when and how to move operations over to the new server. -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - freie nordische Literatur - http://runeberg.org/

1 0

Finska kriget 1808-1809
by Lars Aronsson 14 Jan '08

14 Jan '08

Projekt Runeberg, (English summary below.) "Till flydda tider återgår min tanke än så gärna", så inledde Johan Ludvig Runeberg sitt epos Fänrik Ståls sägner (1848), det vill säga efter inledningsdikten "Vårt land". Detta var det första fullständiga verk som lades in i Projekt Runeberg och hela projektet har lånat sitt namn av denne Finlands nationalpoet. Detta markerar ett jubileum på flera nivåer, inte bara att inknappningen av sägnerna fullbordades den 6 mars 1993 för snart 15 år sedan. När Runeberg gav ut sina sägner hade 40 år passerat efter de händelser han beskriver, Finska kriget 1808-1809. Och nu i år inträffar 200-årsminnet av detta "Sveriges sista krig". Det inleddes den 21 februari 1808 med att ryssarna promenerade in över rikets illa bevakade östra gräns. Samtidigt fyller alltså kriget 200 år, sägnerna 160 år och Projekt Runeberg 15 år. Vad kunde vara mer naturligt än att göra minnet av detta krig till ett tema för året? Här nedan räknar jag upp vad vi har. Men kom gärna med fler förslag på böcker som vi borde scanna eller som vi har scannat och som behandlar ämnet. Kanske något på finska? Eller varför inte ryska, tyska, engelska eller andra språk. Vi har ju ett antal allmänhistoriska verk, som säkert har något kapitel om det här kriget. Den ursprungliga e-texten av Fänrik Ståls sägner finns kvar på http://runeberg.org/fstal/ Dessutom har vi scannat en illustrerad utgåva på http://runeberg.org/fstal83/ För fem år sedan scannades Carl Gustaf Klingspors dagbok från händelserna, "Ur en krigares minnen" (1893), http://runeberg.org/krigares/ För tre år sedan scannades "En svensk flickas dagbok under krigsfångenskap i Ryssland 1808-1809" (1912), http://runeberg.org/svfldagb/ För två år sedan fotograferades en bok av C.O. Nordensvan, "Finska kriget 1808-1809" (1898), http://runeberg.org/finskakr/ Ungefär samtidigt scannades också Adolf Neovius, "Ur Finlands historia. Publikationer ur de alopæiska pappren" (1890), http://runeberg.org/finlhist/ Förra veckan fotograferades en bok av Hugo Schulman, "Striden om Finland 1808-1809" (1909), som nu behöver korrekturläsas, http://runeberg.org/stridfin/ -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

1 1

Fria svenska ordlistor
by Lars Aronsson 14 Jan '08

14 Jan '08

Projekt Runeberg, (This message is in Swedish only.) En gång i tidernas begynnelse när det var oklart exakt vad Projekt Runeberg skulle syssla med, så påbörjade vi även ett arbete med att sammanställa fritt tillgängliga ordlistor, främst på svenska. Detta har nu legat vilande i många år, men några spår finns fortfarande kvar på http://runeberg.org/words/ Även om detta numera inte är en aktiv del av Projekt Runeberg, så har jag personligen kvar ett intresse för området. Idag sköts dock arbetet bättre på annat håll, rentav lite för många olika ställen och projekt. Nu på onsdag 16 januari ordnar jag ett litet möte i Stockholm för dem som har sysslat med fria svenska ordlistor. Så här ser den kallelse ut, som gick ut i december: Kallelse Plats: Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, Osquars Backe 2, Nada, plan 5, seminarierum 1537 Tid: Onsdagen den 16 januari 2008 från klockan 13 och hela eftermiddagen Anmälan: Till lars(a)aronsson.se Mötet är gratis och öppet. Vi träffas för att diskutera fria svenska ordlistor: vad behövs, vad görs, vilka gör det, hur kan vi samarbeta? Fri programvara som OpenOffice behöver bättre svenskt språkstöd (stavningsordlista, synonymordlista, grammatikkontroll). Översättningen av fri programvara till svenska behöver någon sorts termdatabank, som också är en fri ordlista. Språkrådet/skolverket arbetar med översättningsordlistan LEXIN på massor av invandrarspråk. Wiktionary arbetar med fria ordlistor. Projekt Runeberg har digitaliserat gamla svenska ordlistor, som är fria från upphovsrätt. Vilka fler borde jag bjuda in? Vill du komma? Skicka anmälan och tips till mig. -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

1 0

Wikisource
by Lars Aronsson 10 Jan '08

10 Jan '08

Projekt Runeberg, (This messsage is in Swedish only, introducing the Wikisource.org project of the Wikimedia Foundation.) Den 15 januari är det sju år sedan Wikipedia grundades, vilket firas som den internationella Wikipedia-dagen. Under sin sjuåriga tillvaro har detta försök att skapa en fri encyklopedi hunnit med en enorm utveckling, både i innehåll, deltagarskap och regelverk. Någon resebyrå brukade annonsera: "Christofer Columbus upptäckte Amerika 1492. Nu är det din tur". Detta är en lek med ordet "upptäckte", som ju även kan ha en subjektiv betydelse. Vi kan alla upptäcka Amerika. Och Columbus var ju inte alls den förste. Många upptäcker Wikipedia av en slump när de söker något med Google eller andra söktjänster. Nästa steg är att lära sig förstå att Wikipedia är en encyklopedi där man kan hitta all möjlig information. Därefter kommer upptäckten att denna encyklopedi författas av frivilliga som du och jag, och att vi kan hjälpa till. Många kommer dock inte längre än hit, utan tror att en databas som alla kan skriva i måste bli till ett klotterplank, som ingen törs lita på. Inget kunde vara mer fel. Wikipedia har inte bara många skribenter, utan också många granskare och övervakare. Även om det givetvis förekommer fel, som ibland inte upptäcks i tid, så finns det också många försök till klotter och missbruk som rättas till snabbare än man hinner säga flaska. Men ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är klotter och vad som är konstruktivt. Man vill inte att detta ska bli ett subjektivt avgörande, och därför har "wikipedianerna" inte bara skrivit uppslagsartiklar utan även regler för sitt arbete. Dessa regler förfinas över tiden. Den kanske mest "störande" regeln är kravet på notabilitet som säger att artiklarna i Wikipedia inte får handla om alltför perifera begrepp. Även om en idealist anser att "min klasskompis Sven har pallat äpplen på rasten" är en saklig upplysning som borde komma alla till del, så faller detta "bidrag" till encyklopedin på att klasskompisen Sven inte "platsar", hans existens och bravader har inte tillräckligt allmänintresse. Därför avfärdas sådana "bidrag" som klotter. Men det finns även en rad regler som slår fast vad Wikipedia inte är. Wikipedia är till exempel inte en ordbok. Den som vill bidra med en förklaring om att "skadeglädje" är ett lånord från tyska Schadenfreude får inte göra detta i Wikipedia, eftersom det hör hemma i en ordbok och inte i en encyklopedi. För att nu inte döda entusiasmen, har Wikipedia knoppat av ett projekt som heter Wiktionary, den fria ordboken. Namnet är givetvis en ordlek med Wiki och Dictionary, som ju betyder ordbok. I stället för "det där får du inte skriva", hänvisar man "det där får du skriva i Wiktionary, men inte i Wikipedia". Wiktionary grundades i december 2002, strax innan Wikipedia fyllde två år. En annan gång ska jag berätta mer om Wiktionary, men inte just nu. Här kan man läsa mer om regelverket för Wikipedia: Vad Wikipedia inte är, http://sv.wikipedia.org/wiki/WP:INTE What Wikipedia is not, http://en.wikipedia.org/wiki/WP:NOT Ännu en regel säger att Wikipedia inte är en samling av källtexter. Wikipedia har en artikel om "Röda rummet" som berättar att romanen skrevs av August Strindberg och utkom 1879 och även kort sammanfattar handlingen. Men själva texten till romanen får man inte lägga in i Wikipedia, trots att den är fri från upphovsrätt, för det går utanför syftet med en encyklopedi. Nu finns ju diverse projekt för fria e-texter, till exempel Projekt Runeberg för nordiska texter och Project Gutenberg för alla tänkbara språk. Men inte desto mindre hade en del idealister under Wikipedias första år börjat lägga in sådana texter på nytt. Och när man kom på att detta var o-encyklopediskt, var skulle man då göra av innehållet? Wikitekniken erbjöd faktiskt en del fördelar som åtminstone Project Gutenberg inte kunde motsvara. Den logiska konsekvensen var att starta ett eget sidoprojekt för publicering av äldre källtexter, source texts. Detta var i november 2003. Namnet som länge var på förslag var Project Sourceberg, som anspelar på Gutenberg. Logotypen är ett isberg, vilket anspelar på detta äldre namn. Men till slut stannade man för namnet Wikisource. Detta slogs fast i december 2003. Wikisource har alltså nyligen fyllt fyra år, vilket gör det elva år yngre än Projekt Runeberg. Länge led Wikisource (och även Wiktionary) av att ha startat som en avskrädeshög för material som inte platsade i Wikipedia. De har haft svårt att hitta sin egen profil och kämpar väl fortfarande med detta. Många av barnsjukdomarna från Projekt Runebergs första år upprepas också inom Wikisource, t.ex. att man glatt knappar in en text utan att dokumentera vilken utgåva eller textversion man återger. Värdet som "källtext" minskas av detta. Men den hanteringen blir gradvis bättre och striktare med tiden. Wikisource har med tiden förgrenat sig till många språk, bland annat finska, svenska, norska (bokmål), danska och färöiska, dock ännu inte nynorska och inte isländska. På svenska Wikisource hittar man bland annat Röda rummet och Bibeln av år 1917, där texterna har kopierats från Projekt Runeberg. Romanen har en wiki-sida per kapitel (totalt 31 wikisidor) och Bibeln har en wiki-sida per bok (totalt 67 sidor). Men även Karl XII:s Bibel har man börjat lägga in. Och även flera andra böcker som inte finns i Projekt Runeberg. Totalt består svenska Wikisource av 2311 wikisidor, men jag vet inte hur många böcker eller boksidor detta motsvarar. Om man gissar att böckerna har 30 wikisidor (kapitel) vardera, så skulle det bli 77 böcker. Finska är lite större med 3692 wikisidor, danska och norska har 500 vardera. Tillsammans utgör alltså de nordiska språken inom Wikisource en icke obetydlig samling av fria nordiska e-texter, som bara delvis överlappar med Projekt Runeberg. Internationell översikt, http://wikisource.org/ Svenska, http://sv.wikisource.org/ Finska, http://fi.wikisource.org/ Norska, http://no.wikisource.org/ Danska, http://da.wikisource.org/ Den avgörande förändringen för Projekt Runeberg var 1998 när vi började scanna bilder av boksidorna, våra så kallade digitala faksimilutgåvor, så att det blev möjligt att korrekturläsa på webben utan att ha den fysiska boken framför sig. Några ledande wikipedianer och wikisource-medhjälpare -- i Tyskland -- hade ögon för detta och beklagade att Projekt Runeberg var begränsat till nordiska språk. Kunde jag tänka mig att frisläppa programvaran? Jag är förvisso en vän av fri programvara, men ärligt talat består Projekt Runeberg av ett krångligt skatbo av program som vuxit fram under mer än ett decennium. Programkoden är inte skriven för att publiceras, och för att kunna återanvändas av andra skulle det bli tvunget att skriva om stora delar. Jag träffade de tyska wikipedianerna (Jakob Voß, Magnus Manske, Patrick Danowski) på Wikimania 2005, den internationella Wikipedia-konferensen, som hölls i Frankfurt am Main och vi diskuterade problemet. Min slutsats var att det var enklare att ändra programvaran Mediawiki (som används för Wikipedia, och som Magnus Manske har skrivit) än att putsa upp Projekt Runebergs programvara. Som pilotprojekt gick jag hem och scannade in två uppslagsböcker där upphovsrätten hade gått ut, ett på tyska och ett på engelska. Enligt metodiken från Projekt Runeberg scannade jag bilder av boksidorna och körde sedan OCR på dem. Alltsammans laddade jag sedan upp på tyska respektive engelska Wikisource, där jag efter bästa förmåga utformade sidorna så att det liknade strukturen i Projekt Runeberg. Detta var i oktober 2005, när Wikisource var två år gammalt. Jag skrev även en lista över förslag på hur programvaran Mediawiki kunde utökas och förbättras för att underlätta ett sådant arbete. Man kan säga att samma omvandling som jag införde i Projekt Runeberg hösten 1998 upprepade jag sju år senare inom Wikisource. Detta är nu två år sedan. Metoden har slagit rot och spritt sig till franska och italienska Wikisource. Tyska Wikisource har nyligen antagit som regel att inget får publiceras utan inscannade bilder av boksidorna. En speciell programmodul "ProofreadPage" till Mediawiki gör att det hela liknar Projekt Runebergs system för korrekturläsning av digitala faksimilutgåvor. Enligt den tillgängliga statistiken har franska Wikisource blivit ledande i användning av metoden med 40.800 inscannade boksidor, varav 5700 blivit korrekturlästa. God tvåa är tyska Wikisource med 18.000 boksidor och 4200 korrade, men jag misstänker att de i själva verket har gjort mer som dock inte syns i statistiken än. Engelska har 4900 sidor och italienska 900. Inom de nordiska språken av Wikisource har metoden ännu inte börjat tillämpas. Detta är en imponerande utveckling på två år. Och inget hindrar att metoden sprider sig till ännu fler språk. Min egen insats var minimal: 2516 inscannade sidor på engelska, 443 sidor på tyska och inte en rad programkod. Däremot lite inspiration i rättan tid. Siffrorna ska jämföras med att Projekt Runeberg sedan 1998 har scannat (och fotograferat) 470.000 boksidor i digital faksimil, varav Nordisk familjebok utgör 45.000 sidor. Men Projekt Runeberg är och förblir begränsat till det nordiska kulturområdet, och vår programvara är fortfarande samma skatbo. Men idéerna har ömsat skinn och lever vidare inom ett växande antal språk på Wikisource. Statistik över antalet sidor, http://wikisource.org/wiki/Wikisource:ProofreadPage_Statistics Programmodulen, http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:Proofread_Page Mitt ursprungliga förslag, http://meta.wikimedia.org/wiki/User:LA2/Digitizing_books_with_MediaWiki Mitt tyska pilotprojekt, Meyers Blitz-Lexikon (1932), http://de.wikisource.org/wiki/Meyers_Blitz-Lexikon Mitt engelska pilotprojekt, New Student's Reference Work (1914), http://en.wikisource.org/wiki/The_New_Student%27s_Reference_Work Fortfarande har Projekt Runebergs tekniska lösning en del finesser som Wikisource saknar. Men det fyråriga Wikisource har ju bara hållit på med faksimilutgåvor i två år, så de har väl framtiden för sig. Det vore skoj om fler ville prova på båda projekten, kanske jobba lite i Projekt Runeberg och lite i Wikisource, för att kunna skaffa bredare erfarenheter som med tiden kan komma båda projekten till del. -- Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se) Projekt Runeberg - fri nordisk litteratur - http://runeberg.org/

1 0

← Newer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
...
31
Older →

Jump to page:

2025

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

Runeberg